Lördag

Tiden springer iväg om än långsamt. Träden måste fixas men jag känner inte alls för det. Och är jag där o hjälper till så känner jag mig ivägen. Det får bara plats en i traktorn och en kan bara dona med spakarna. Motorsåg bör jag inte ge mig på att köra.

Oktober snart, systra mi fyller 25 år ung på lördag. Om en vecka.
Nu får jag nog ge mig på att diska, för tredje gången idag.

Kväll

Vi tog en paus hos svärmor och svärfar. Det blev mat, gudomlig mat. Mums! Nu är vi tillbaka hemma och jag sitter i min OnePiece, yllesockor och fryser. Johan och Fredde är ute i mörkret och klyver det sista av ekarna, tror jag. Sen är det bara resten kvar.

Naheni, dags att inta soffläge och Fångarna på fortet.

Veden

Det är dags att försöka få ihop veden från alltsammans. Jag och Johan gick upp tidigt, eller jag kunde inte sova längre än till halv 7. Upp, käka frukost och iväg till Nättraby å handla diesel. Hem igen och börja gräva och dona.
Nu inväntar vi Fredde med traktorn så vi kan börja klyva veden.
Hej hoppla.

Torsdag

Tiden går olidligt fort. Det har redan gått 3 veckor sen jag började tycka att tiden går för fort.
Igår donade vi med att gräva bakom garaget så vi kan ha vår nya ved där i vinter. Sen har jag fått reda på att det varit höns där också. Så jag ska ha höns tillslut! Mina små pippisar. Så en frukost på detta sen ska jag ut å dona bort lite sly. Klippa med sekatören och såga lite grenar. Kanske jag får med mig ett å annat träd också.
Sen säger Johan att vi ska elda upp riset på åkern när det inte blåser. Vi ska elda!! Stooor brasa!

Det är alltid segt att få i sig frukosten. Tillslut är klockan lunch.
Vi får väl se hur dagen slutar.

3096 dagar

När jag och lillasyster var i Karlskrona för någon vecka sedan köpte jag Natascha Kampusch's bok 3096 dagar. Läsningen har varit fängslande. Det har tagit mig ynka 3 dagar att läsa igenom hennes liv i fångenskapen.
Hennes liv i fångenskap som innehållit med oro, misshandel, kränkningar och straff.
Fruktansvärda människa, gärningsmannen.
Hennes liv i det pytterlilla utrymmet som man kunde trott varit insprängt under källaren. Med dörr efter dörr. Lås efter lås och inte minst den tungt armerade betingdörren som bara gick att öppna från utsidan. Ingången i gärningsmannens smörjgrop i källaren bakom ett skåp inuti ett kassaskåp.

Och hennes tanke om att kunnat bli räddad bara några veckor efter kidnappningen. Polisen som hade fått tips om att gärningsmannen var kidnapparen. Utanför huset, intill bilen som användes vände han.
Och samtidigt förstår jag henne, efter att ha läst boken. Varför hon ville ha huset som skadestånd. Hennes barndom, hennes tonår har hon levt i detta hus.
Och man kan bli tvungen att älska, acceptera gärningsmannen. Han är nyckeln till ens existens.

Ekarna

I två dagar, hela helgen har vi donat i trädgården. Vi, eller Johan och pappa har sågat upp dom stora ekarna som legat bakom huset. Nu ligger allt så fint och prydligt i olika högar i väntan på att skogsvagnen ska komma o hämta upp alltsammans.
Idag har Johan donat med dom två stora träden som ligger i kohagen bredvid huset. Å han har slitit hela dagen.
Nu sitter jag i min OnePiece och inväntar kvällen. Duschen var underbar efter en hel dag med slit ute i det gröna.

Ja, nu ska jag slänga mig i fåtöljen och läsa lite ur Pippi Långstrump.

Lilla Larum runt

Jag for på en runda tidigare idag. Jag gick en timme, en fin timme i skogen. Eller på skogsväg.
En timme gick jag och njöt. Jag kikade in i skogen o funderade på vad det var som lät. Vad var det för något som knäckte en gren? Vad är det som knackar högt uppe i trädet?
Nu är tvätten igår. Jag tänkte att jag skulle hänga ut det och låta det torka i solen och vinden.
Imorgon tar vi ner torklinan, imorgon ska vi ta bort resten av ekarna som är på baksidan av huset och då kan inte linan vara på sitt ställe.

Nåväl, nu inväntar jag Johan så vi kan äta lite middag.

Lilla Larum

Livet på landet. Något jag aldrig trodde jag skulle få leva. Att vakna tidigt på morgonen är jobbigt, ja. Men det är också så otroligt fint. Att kika ut genom fönstret och se dimman på åkrarna. Jag längtar tills vintern kommer till oss. Jag längtar tills det blir snö och vi får kämpa för att få det varmt i huset. Lilla Larum, min fristad. Mitt hem. Här finns allt jag önskat mig. Idag har jag donat lite i mitt syrum. Städat, plockat iordning och fått det fint med en matta på golvet. Jag älskar att leva här ute.